Resa, dag 1

Äntligen på väg! Lyckades som alltid vara seg hemma så istället för att ta flygbussen 09.25 så blev det 09.45. Den gick dock inte 09.45 utan snarare 10.05. Nåja, jag var på Arlanda en timme före flygets avgång i alla fall. Visade sig dock att det inte var någon fara eftersom planet ändå blev sent, ca 30 min. Vilken tur att jag inte stressade tänkte jag. Väl på planet visade det sig dock att vi hade ca 1 timme och 10 min kvar på Arlanda innan vi får lyfta. Tydligen var bara en landningsbana öppen för internationell trafik på grund av snön. Det drog ut lite extra på tiden så när vi lyfter är vi dryga 2 timmar senare. Lustigt nog så känner jag mig inte så orolig, även om jag skulle missa planet till Boston så går det väl kanske fler? :)

Som jag misstänkte, när vi väl kommer till London så är vi dryga 2 timmar sena och jag missar mitt plan till Boston... Jag fick spendera nästan 2 timmar stående i kö med ca 300 andra personer. Det kändes ändå rätt okej för min del, de delade ut vattenflaskor och chipspåsar. Jag stod och pratade med två andra svenskar, en mamma och hennes dotter som skulle till New York för en långhelg. De var inte så glada för att de skulle missa en hel dag i NY. För min del däremot var jag inte så orolig, jag hade ju ca 14 timmar tillgodo i Boston innan nästa flyg. En kvinna med en blå megafon gick runt och ropade olika destinationer då och då när det fanns platser kvar på olika plan. Plötsligt händer det - kvinnan med megafonen ropar Boston! Jippi tänker jag, känslan varar dock inte länge för jag ställs i en annan kö och kvinnan där säger att det finns ett plan som går om 2 timmar, men det finns nog inte plats. Om jag inte kommer med planet till Boston kan jag dock få flyga via Miami till San Juan imorgon. Enda problemet dock är att jag då kommer till San Juan 6 timmar senare än planerat. Dvs. jag missar mitt och Jonas flyg till St. Thomas! Här kommer jag också på det geniala med att jag inte har något utskrivet för detta och jag kan inte ens flightnumret! Det visar sig dock att jag har tur, jag får en plats!

På väg till gaten köper jag allt jag kan få att äta för 7 pund. Jag hittade nämligen denna stora summa hemma i byrålådan innan jag åkte. :) Det resulterar i 4 små chokladbitar, 1 stor chokladbit, 1 mueslibar samt en smoothie. Inte nyttigt, men hungrig var jag! Vill inte bli strandad i fler köer utan något ätbart. Jag köpte också en deo, det enda jag känt att jag missat i handbagaget, pengarna räcker nästan, fattas typ en penny men det bjuder snälla killen i kassan på. Vid gaten träffar jag på Ian som bor i Boston, vi har en trevlig pratstund och jag bjuder bort en av mina chokladbitar. Han ger mig lite New York tips i utbyte. På planet hamnar jag brevid en amerikansk herre som berättar lite om Newport för mig, samt lär mig konvertera farenheit till celsius. Få se nu... Om det är t.ex. 80 farenheit, ta bort 32, kvar blir då 48. Dela sedan med 1.8 eller om man är slarvig, dela med 2. Så 80 F är cirka 24 grader. Enkelt va? Eller kanske inte... Nåja, jag kommer i alla fall fram till Boston till sist, ca: 3 timmar sent, men det känns ganska okej även om jag är trött. Att komma in i USA gick förvånansvärt fort, jag vet inte varför men av någon anledning fick jag gå före i kön och var utanför terminalen ca: 5-10 minuter efter att vi landat.

Mina ögon gillar förresten inte att flyga... torrt är bara förnamnet, jag hoppas verkligen att Karibien hjälper mig!

PS. Jag hade lite tråkigt på planet mellan filmerna därav det långa inlägget