
Trailen går igenom en 30 m lång grotta utan någon belysning (tack och lov, bättre att det får vara så orört som möjligt). Ganska trångt och ganska mörkt och lite spännande var det att ta sig igenom. Vi fuskade dock lite då Jonas filmade med sin mobil med en lampa på. :) Ingång:

Nästan vid utgången:

Efter grottan gick leden en hel del längs ett berg, kändes lite läskigt att gå under överhäng men det var riktigt fint:




Sista biten blev det lite mera tätbevuxet, man kände sig ganska liten jämfört med naturen där, som Jonas illustrerar nedan:


Efter denna promenix for vi tillbaka till Hualien där vi sa hej då till vår duktiga taxichaufför. På kvällen gick vi och åt japansk buffé där man fick tillaga sin mat själv genom att koka den i en gryta. Mums!
Roligt fakta om Hualien, (vet ej om det stämmer för resten av Taiwan också) är att man inte har några soptunnor. Istället så går man ut och slänger sin säck i solbilen när den kommer och kör förbi. Hur vet man när den är i trakten? Jo, sopbilen spelar konstant Fur Elise på hög volym. :)
2 kommentarer:
Det lät jobbigt för öronen att höra Fur Elise hela dagarna...
Tänkter på vår motsvarighet; glassbilen och hur jobbig är inte den! Kram på dig!
Hehe.. jag kan säga att första dagen i Hualien så var vi väldigt fundersamma på vad det var som spelade. Den verkade dock inte köra runt hela tiden, mest på kvällen som tur var. :)
Kram!
Skicka en kommentar