Förutom zoo, finns också några få karuseller, ett tehus, ett museum, ett ånglok, ett antal mindre monument, samt en massa natur såklart.
Jag såg en hel del fåglar i parken, många alldeles för snabba för att jag skulle hinna med kameran. Nedanstående fåglar är lite mer av det fotovänliga slaget:
Vissa av träden hade redan blommor, fint!
Nedan är tehuset Rakujukan, det torra landskapet framför är egentligen en liten damm, den har dock inte alltid vatten i sig. Senast den var fylld var i November 2004. Anledningen att den är tom är att fabriker högre upp omfördelar och använder grundvattnet, vilket gör att det inte räcker fram till dammen. Synd tycker jag!
Inte alltid som det finns skyltar på engelska.. tur att jag fick en engelsk karta i alla fall.
Andra sidan av tehuset Rakujukan. De hade en guidad tur av tehuset som jag deltog i, tyvärr var det bara japanska som gällde. Jag förstod noll och ingenting av det guiden sa, men hon verkade duktig och kunnig. Det var ändå roligt att få se hur det ser ut inuti. Huset har massa fina målningar, bl.a. på gamla dörrar. Dessa är gjorda av några av Japans bästa konstnärer på 1890-talet.
Nedan är en blomma som jag har tolkat som speciell för Mishima, den heter något med Mishima i namnet. Ser ut som pyttesmå näckrosor.
Nedan så har jag precis lämnat parken för att se lite annat. Jag fick syn på den stora fisken i vattnet nedan och kunde inte låta bli att ta ett kort:
I Mishima så har de en å som heter Genbe-gawa och längs med den kan man gå nära vattnet ca 1,5 km. Riktigt fint!
Jag såg även här många fåglar, bl.a. några kungsfiskare (tror de heter så på svenska), de var dock återigen för snabba för mig. Nedan är en liten krabat som jag dock lyckades fånga på bild:
Några sektioner av promenaden var lite smått bökiga då man var tvungen att gå under broar. Jag fick gå dubbelvikt hela vägen, men så är jag ju lång också. ;)
Längs med å-promenaden låg något som kallas för Cherry Tree Avenue, där var det fint:
Efter denna promenad gick jag vidare till Ryusen-en som är en Japansk trädgård. Vid ingången vaktar några statyer:
I vattnet fanns både fåglar, fiskar och sköldpaddor.
Trädgården var dock väldigt liten, i alla fall om man jämför med Rakujyuen, inte om man jämför med en vanlig bakgård. I slutet av trädgården ligger Sano Art Museum och där gick jag in. De hade allt möjligt intressant, men främst var det utsnidningar i metall eller sten i form av smycken, askar och vaser. De hade även något samurajsvärd med utsmyckande detaljer, samt några utsnidade djur. Det var roligt att titta på, speciellt vissa föremål som hade så små detaljer att förstorningsglas var placerat brevid som man var tvungen att använda för att se allt. Roligt, men lite för litet för att vara värt inträdet.
På min fortsatta promenad hittade jag några dockor (de rörde på sig emellanåt också)...
...ett jättesmalt hus...
...och ett tempel! Plötsligt är jag framme vid Mishima-Taisha helt utan att ha planerat att gå dit. Nåja, så här ser det ut iaf:
Några fina blomstrande träd hade de på området:
Jag tror det var ett bröllop eller liknande på gång, därav nedanstående sällskap:
Precis utanför tempelområdet låg en liten damm med massa djur, ledsen om jag tråkar ut er, men jag gillar djur. :) En lite speciell anka (?):
Fisk som vill ha mat:
Och så en massa sköldpaddor!
Även här fanns lappar fastsatta, främst på träden:
Efter detta gick jag till en utkikspunkt där man skulle kunna se Mt. Fuji. Jag såg Mt. Fuji ganska bra, men kameran håller inte riktigt med mig eftersom det är disigt. Jag satt i alla fall där och fikade och tyckte att utsikten var fin. :) Syns inte så bra på bild dock som sagt, titta på högersidan:
Ett försök att zooma in för att se om berget ville fastna bättre, men det är dock tveksamt:
Efter allt detta var klockan bara 15, allt gick så mycket fortare än vad jag trodde det skulle göra! Så jag gick hem till hotellet en stund innan det blev dags för middag. Jag hittade ett litet ställe med riktigt goda stekta nudlar (med räkor, pilgrimsmusslor och bläckfisk, tro det eller ej men t.o.m. bläckfisken var god!). Lite roligt var att de på restaurangen gav mig en gaffel att äta med (andra gången det händer idag, kan det ha något med hur jag ser ut att göra). Jag lät dock bli gaffeln och tog ett par ätpinnar istället vilket orsakade ett skrattanfall hos personalen. Jag blev sen utfrågad vad jag kom ifrån, vart jag varit, vart jag skulle osv. Tog mig ca: 10 minuter att förklara att jag är från Sverige och inte från Spanien. :)
När jag kom tillbaka till hotellet fann jag 2 britter och 2 kanadensare som satt och pratade vid receptionen. Jag slog mig ner vid dom en stund, riktigt skönt att kunna föra en konversation med någon, känns som jag varit i isolering i 2 dagar. Även om japanerna på restaurangen försökte prata lite engelska med mig så är det inte riktigt samma sak som att kunna konversera på riktigt. Det ska bli trevligt att komma till Tokyo och bo på vandrarhem med andra turister. Fast jag måste säga att det är lite häftigt när man är ensamma turisten som inte kan språket också! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar